Dockan i den rosa dressen som sitter i Cecilias famn följer med oss överallt för tillfället.
Dockan i den rosa dressen köpte jag åt Walter då han var lite yngre än Cecilia är nu. Han slängde den i ett mörkt hörn och där har den legat tills Cecilia började krypa och hittade den, började mata den (läs: äta på den) , klä av och på den, undersöka den, krama den, trycka in ögonen på den och bara allmänt dra runt med den. Nu ska den med ut varje dag och helst ska Cecilia ha med sin lilla dockvagn och dra dockan i den. Om hon vet att det är lekparksdags snart så letar hon fram kärran och sätter dockan i den och står och väntar vid hissdörren.
Minns att ett av de första inlägg jag skrev här var om Walter och hans bilar. Han gick ingenstans utan en bil i handen (på riktigt!!!) och det sitter i ännu även om han inte är lika besatt längre. Det går lika bra med ett tåg eller en båt nu...
Nog tusan är det nåt medfött!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar