Han ska ha en i handen JÄMT. När han äter, sover, tittar på film, leker ute, kör i vagnen. Alltid. Oftast ger jag honom en bil åt gången ur förpackningen. Då har jag nån i lager då han för femtielfte gången har tappat bort "small bilen" när han varit ut på galej.
Det är kul att gömma dom i skrymslen och vrår, i blomkrukor utomhus, bakom sängen, intryckt i soffan, i en sko. Sen glömmer han ju förstås var han satt den och kommer till mamma och frågar "small bilen"? Vi söker och söker, men hittar ju förstås inte "small bilen". Efter att vi sökt ett tag blir pojken förtvivlad och går runt och halvgråter medan han säger "small bilen, small bilen". Han kan inte existera utan bil i handen. Vet inte hur man gör, vad man gör av händerna.
Hur många gånger per dag söker vi "small bilen" eller "red bilen" eller "blå bilen" här i huset, det vet jag inte längre. Vi gör nämligen inget annat om dagarna just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar